Mycket rörd mamma och pappa var på ultraljud i dag. Jag grät både före och under undersökningen. Pruttis ville först inte visa sig från sin bästa sida, så efter att jag fick ligga på sidan ett tag och vi försökte igen så hade den vänt på sig och visade stolt upp hela sig! Låg risk för kromosomfel också, 1:20000 för DS och 1:3700 på de andra två. En väldig lättnad för oss. BM var hur gullig som helst. Hon hade läst vår journal och gjorde nog allt för att vi skulle kännas oss så tillfreds som det bara gick. Först sa hon att den var 68 mm och i v 13+1, sen sa hon 12+6. Så där omkring är bebben iaf. Jag räknar på 13+1 då eftersom det stämde bra överens med de förra VUL:en.
 |
| Vår älskling |
 |
| Hur gulliga fötter har inte Pruttis? |
 |
| Liten näsa |
Så nu kan vi glädjas i dag i alla fall! :-)
Åh så underbart! Man kan bara inte fatta att det bor en liten människa i en.
SvaraRaderaDen här gången kommer det gå bra, det är er tur nu!
Har ni funderat på om ni ska ta reda på könet?
kram!
Nä det är jättesvårt att förstå det, speciellt nu när man inte känner så himla mycket av den. Vi vill ha könet som en överraskning, men vem vet, vi kanske har ändrat oss fram till v 19 om allt fortfarande gått bra då. :-) Kram!!
RaderaGullig näsa den har :-)
SvaraRaderaJag är så himla glad över er lilla bebis!! Den här gången får lilla W äntligen bli storasyster, tror hon fanns med er där i går på undersökningen, och delar er glädje <3
SvaraRaderaStor kram från mig