Tänkte berätta lite om förlossningen! Den gick snabbt - började med vattenavgång vid 18-tiden på söndan, åkte till förlossningsmottagningen som konstaterade att han nu var rörlig och låg högt över bäckeningången (förut ruckbar), så jag blev inlagd direkt och skulle vara sängliggandes tills han var fixerad (kan vara farligt med vattenavgång om bebisen inte är fixerad då navelsträngen kan täppa till utgången). Värkarna kom igång nästan direkt när vi kom in till sjukhuset och det kändes som att det gick fort. Vid 23 var jag öppen 4 cm och vid 01 var jag helt öppen och krystvärkar började komma. Fick dock inte börja krysta för han hade inte kommit så långt ned i bäckenet ännu så jag fick flämta som en varm hund (men kunde inte stå emot att småkrysta ibland ändå), men vid halv tretiden, alltså 1.5 timme senare efter första krystvärken, först då gav BM mig klartecken till att börja krysta för då hade huvudet kommit ned tillräckligt långt ned. Hon kunde dock redan konstatera att efter det snabba värkskedet i början hade gjort att min livmoder inte orkade med vid krystvärkarna riktigt. JMan satte därför in värkstimulerande dropp. Dessutom hade pojkens puls gått upp och jag var givetvis trött efter 1.5 timmes aktivt krystande (och 3 timmar med krystvärkar...), så 03.50 satte läkaren in sugkoppen för att få ut honom den allra sista biten (det behövdes inte mycket alls men f-n vad ont det gjorde att ha sugkoppen där) och några minuter senare, 03.56, kom han äntligen till världen med ett härligt skrik och massor av fostervatten som landade härligt på personalens fötter!
Fick bäckenbottenbedövning när de satte in sugkoppen, men annars använde jag mig av lustgas, akupunktur och bad som smärtlindring. Är jättenöjd med allt! Fick lite små bristningar och fyra stygn (varav två var "skönhetsstygn" sa BM så jag tror inte att jag sprack så mycket). Läkaren sa att nästa gång kommer att gå geschwindt så vi får vara beredda på en snabb förlossning.
I dag blir Isak en månad - sin första månad i livet har bestått av sova, äta, bajsa, kissa. Nu på slutet har han blivit ännu mer alert och märker när man går förbi honom, han har börjat ge svarsleenden och är bara så söt!
Så nu är det bara att börja planera hans dop eller namngivning, vi får se vad det blir!
En bildblogg är på gång som kommer vara mest för släkt och vänner som bor på långt avstånd från oss. Har inte så mycket att skriva om mer än att visa upp bilder framöver så det blir skönt att inte tänka på att behöva skriva en massa. :-)
